BIKANER 28 mar - 29 mar

Sooom vi har velat fram och tillbaka med detta resmål. Vi har varit så osäkra på både staden men också färdmedlet dit, nattåg. Nattåg i Indien, 2 unga blonda tjejer. Det kändes lite riskabelt och läskigt. Sen var det staden Bikaner då, nära gränsen till Pakistan. Thar-öknen som vi skulle vistas i sträcker sig från Indien in till Pakistan. Vilket inte kändes som den bästa idén vi haft eftersom det är väldigt oroligt och ansträngt just mellan dom länderna. Med det i åtanke och med en maassa massa research så bestämde vi oss tillslut för att köra på ursprungsplanen ändå, ta nattåget till Bikaner. So we did!
Allt gick hur bra som helst. Men satan vilken värme det var där! 47 grader och vindstilla. Ja det var bara att bita ihop och halsa resorb! Våran chaufför som hämtade upp oss på tågstationen var vi dock suuperskeptisk till. Han visade så många tecken på att eventuellt inte vara våran riktiga chaufför så vi satt på helspänn hela tiden, beredd på vad som än skulle kunna hända. Som tur var så visade det sig att han var den riktiga chauffören, pjuh, skönt! Han körde oss till campet ute i öknen, men väl där så fick vi inte riktigt något välkomnande utan det var bara att gå in i en hydda och så var det inge mer med det. Haha skumt. Vi verkade också vara de enda som bodde där. Det var vi och så några indiska män som vi antog jobbade där. Hela vistelsen i öknen var så himla oklar och vi fick ingen info alls. Inte ens om kamelridningen vi var där för att göra. Allt kändes verkligen så förvirrande och skumt! Haha.
Tillslut kom en pappa och hans son gående med varsin kamel (gigantiska jäkla kameler!) och då var det dags för oss att hoppa på för att sedan rida ut i öknen! Min kamel var jättesnäll medan Ida fick en bråkig som ville slänga av henne hela tiden.. haha stackars. Vi red genom savannen, såg några få sanddyner, antiloper och en ökenräv som sprang förbi. Såg solnedgången och red i kanske 1 och en halv timma. Det var nice!
Sen åt vi middag på campet ute i mörkret. Det var också en väldigt weird upplevelse eftersom vi var dom enda som bodde där och två män helt plötsligt satte sig mitt emot oss och börja spela och sjunga (ont-i-öronen-falskt) för oss. Det skulle väl vara våran privata middagsunderhållning det haha. Så där satt vi och ...njöt. Sjukt komiskt var det iaf!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0